På formulärsidan kan du redigera strukturen och egenskaperna för schemaobjekt som skapar det aktuella schemats grammatik.
Schemaobjektens struktur redigerar du i avsnittet Element för utökningspunkt. I det här avsnittet behandlas redigerarområdets övre vänstra del.
Schemaobjektens egenskaper redigeras i <schemaobjektens > Detaljer-avsnitt. Avsnitten aktiveras i redigerarområdets övre högra del beroende på vilken typ av schemaelement som valts i avsnittet Element för utökningspunkt.
Den här sidan består av följande avsnitt:
I det här avsnittet kan du göra följande:
Avsnittet går att komma åt direkt från formulärsidan Schemadefinition.
I avsnittets visningsfält kan du göra följande:
Vyn innehåller följande noder:
Element:
Sammansättningsfunktioner:
Attribut:
Exempel: Utökningens element anger att en sekvens som består av ett eller flera genvägselement tillåts som underordnat objekt. En elementreferens representerar genvägselementet. En sekvens sammansättningsfunktion representerar en sekvens av element.
Exempel: Genvägselementet anger att antingen ett beskrivnings- eller kategorielement tillåts som giltigt underordnat objekt. Elementreferenser används till att representera elementen beskrivning och kategori. Sammansättningsfunktion Alternativ används till att representera olika alternativ för elementen.
Klicka på knappen Lägg till element när du ska lägga till en ny global elementdeklaration till utökningspunktens schemagrammatik. Åtgärden är tillgänglig när en nod är markerad. Anm. Elementens deklarationsordning är inte viktig.
Klicka på knappen Lägg till attribut för att lägga till en ny lokal attributdeklaration till ett valt element i utökningspunktens schemagrammatik. Åtgärden är tillgänglig för alla valda elementnoder utom för noden utökningselement. Noden utökningselement har alltid samma attribut: ID, namn, punkt. Anm. Attributens deklarationsordning är inte viktig.
Du tar bort ett schemaobjekt från utökningspunktens schemagrammatik, genom att högerklicka på en markerad nod och sedan välja Ta bort. Åtgärden är tillgänglig för alla valda noder utom för noden utökningselement. För scheman som inte delas är noden utökningselement det särskilda rotelement som används för att definiera startpunkten för det aktuella schemats grammatik. En utökningspunkt som definieras i Manifestredigerare för insticksprogram måste använda ett överordnat utökningselement för att kunna ange dess XML-relaterade kod.
Du anger att ett elements underordnade objekt är sammansatt av en sekvens eller ett urval andra element i utökningspunktens schemagrammatik, genom att göra följande:
Anm. Om du ska ange ett element som underordnat ett annat, måste alltid en mellanliggande sekvens- eller alternativsammansättningsfunktion användas av det överordnade elementet. Sammansättningsfunktionens noder är anslutningsnoder, medan elementreferensnoderna är lövnoder. Därför ska sammansättningsfunktionsnoder alltid ange minst en underordnad elementreferensnod.
Anm. Sekvens- och alternativsammansättningsfunktionerna måste nästlas ett antal gånger för att en mer komplicerad grammatik ska skapas.
Anm. En grammatik måste innehålla självrefererande cykler. Den mest grundläggande formen av en förbjuden cykel uppstår när Element A kräver Element B som underordnat och Element B kräver Element A som underordnat.
Om du ska ange att ett element inte har några underordnade objekt och tillåta att text ska anges i dess start- och slut-XML-märkord (teckeninnehåll), lämnar du helt enkelt bara elementets struktur som den är, utan att lägga till attribut, sammansättningsfunktioner och elementreferenser i den (elementinnehåll). Anm. Ett element kan inte specificera blandat innehåll (både tecken- och elementinnehåll).
I det här avsnittet kan du ange en kortfattad beskrivning av ett element, attribut eller en sammansättningsfunktion inuti det aktuella schemats grammatik.
Avsnittet går att komma åt direkt från formulärsidan Schemadefinition.
I beskrivningens textfält anger du en kortfattad beskrivning av den aktuella noden, element, attribut eller sammansättningsfunktion, som valts i avsnittet Element för utökningspunkt. Det går att använda en giltig HTML-kod i fältet om så behövs.
Anm. När en elementreferens beskrivning uppdateras, uppdateras också beskrivningen av den globala deklaration som den refererar till, och tvärtom.
I det här avsnittet kan du redigera ett elements egenskaper. Det finns två slags element: utökningselement och icke-utökningselement. Ett utökningselement är den särskilda rotelementdeklaration som används till att definiera startpunkten i det aktuella schemats grammatik. Ett icke-utökningselement är en global elementdeklaration som används som det grundläggande strukturbyggnadsblocket i det aktuella schemats grammatik.
Du aktiverar det här avsnittet genom att antingen välja en nod för ett utökningselement eller ett icke-utökningselement i avsnittet Element för utökningspunkt.
Avsnittet Elementdetaljer för ett utökningselement.
Avsnittet Elementdetaljer före ett icke-utökningselement.
I fältet Namn anger du elementets namn.
Klicka på knappen sant eller falskt i fältet Internt för att ange om elementet är internt eller inte. Manifestredigerare för insticksprogram flaggar eventuell utöknings-XML-kod som är intern med en varning (standard). Det här fältet är analogt med attributet x-internal i exporterade paket.
Klicka antingen på knappen sant (true) eller falskt (false) i fältet Avvecklat för att ange om elementet är avvecklat eller inte. Manifestredigerare för insticksprogram flaggar eventuell utöknings XML-kod som är avvecklad med en varning (standard). Fältet är analogt med Javas Javadoc-märkord @deprecated.
Om ett utökningselement är märkt som avvecklat, kan du i fältet Ersättning ange den ej avvecklade utökningspunkten som användaren ska använda på dess plats för att erhålla samma funktionalitet.
Välj ett av elementets definierade attribut i fältet Etikettsegenskap för att ange det attributvärde som ska användas som elementets etikett i Manifestredigerare för insticksprogram. Om t.ex. ett värde är valt, blir elementets nodetikett i avsnittet Alla utökningar på sidan Utökningar i Manifestredigerare för insticksprogram följande: valt-attributvärde (elementnamn). Om inget värde är valt, blir elementets nodetikett följande: (elementnamn).
Välj ett av elementets definierade resurstypsattribut i fältet Ikon när du ska ange den ikonresurs som ska representera elementets nod i Manifestredigerare för insticksprogram. För att elementets nodikon ska visas korrekt i avsnittet Alla utökningar på sidan Utökningar i Manifestredigerare för insticksprogram måste följande villkor vara uppfyllda:
Klicka antingen på knappen sant (true) eller falskt (false) i fältet Översättningsbar för att ange om elementets tecken är översättningsbart eller inte. Fältet är bara tillgängligt för element som inte har några specificerade underordnade objekt (elementinnehåll) eller attribut och tillåter att text kan anges inuti dess start- och slut-XML-märkord (teckeninnehåll). Om ett elements teckeninnehåll är markerat som översättningsbart, kan sedan PDE-verktyg användas på den tillhandahållna utökningens XML-kod för att externalisera innehållet till en egenskapsfil för flerspråksfunktioner.
I det skrivskyddade fältet DTD-uppskattning kan du se en uppskattad en-till-en-avbildning av elementets schemagrammatik till motsvarande element-DTD-grammatik. En DTD (dokumenttypsdefinition) är lättare att läsa, men ett mindre kraftfullt alternativ till XML-schema för specificering av ett XML-dokuments formella grammatik. Följande not används för att specificera DTD-uppskattningen:
I det här avsnittet kan du redigera en sammansättningsfunktions egenskaper. Det finns två slags sammansättningsfunktioner: sekvens (sequence) och alternativ (choice). Med en sekvenssammansättningsfunktion anger du att ett elements underordnade objekt är sammansatt av en sekvens andra element i det aktuella schemats grammatik. Med en alternativsammansättningsfunktion anger du att ett elements underordnade objekt är sammansatt av alternativa andra element i det aktuella schemats grammatik.
Du aktiverar avsnittet genom att välja antingen en sekvens- eller alternativnod i avsnittet i Element för utökningspunkt.
Ange i fältet Min förekomster det minsta antal förekomster som den här sammansättningsfunktionen för andra element och/eller sammansättningsfunktioner ska visa i den tillhandahållna utökningens XML-kod. Det här fältets värde används av PDE till att bekräfta multiplicitetsbegränsningar i Manifestredigerare för insticksprogram. Om Element A kräver exakt ett Element B eller Element C som sitt underordnade objekt och det använder en alternativsammansättningsfunktion som specificerar minst två förekomster, då måste alla två förekomster av Element B i kombination med Element C definieras i den tillhandahållna utökningens XML-kod för att vara giltig.
Ange i fältet Max förekomster det högsta antal förekomster som den här sammansättningsfunktionen för andra element och/eller sammansättningsfunktioner ska visa i den tillhandahållna utökningens XML-kod. Det här fältets värde används av PDE till att bekräfta multiplicitetsbegränsningar i Manifestredigerare för insticksprogram. Om Element A kräver exakt ett Element B eller Element C som sitt underordnade objekt och det använder en alternativsammansättningsfunktion som specificerar högst två förekomster, då kan inte fler än två förekomster av Element B i kombination med Element C definieras i den tillhandahållna utökningens XML-kod för att förbli giltig.
Markera fältet Obunden om du ska ange att det inte ska finnas några begränsningar när det gäller antalet tillåtna förekomster som den här sammansättningsfunktionen får visa i den tillhandahållna utökningens XML-kod.
Välj ett värde från i fältet Typ när du ska ange om sammansättningsfunktionen är en sekvens eller ett alternativ.
I det skrivskyddade fältet DTD-uppskattning kan du se en uppskattad en-till-en-avbildning av sammansättningsfunktionens schemagrammatik till motsvarande sammansättningsfunktions DTD-grammatik. Den not som används för att specificera DTD-uppskattningen beskrivs under rubriken Fälten i avsnittet Elementdetaljer i det här dokumentet.
I det här avsnittet kan du redigera en elementreferens egenskaper. En elementreferens refererar till en global elementdeklaration i det aktuella schemats grammatik. Elementreferenser används av sammansättningsfunktioner som atomära byggnadsblock vid definition av grammatiken för globala elementdeklarationer.
Det här avsnittet aktiverar du genom att välja en elementreferensnod i avsnittet Element för utökningspunkt.
Ange i fältet Min förekomster det minsta antal förekomster som det här elementet ska visa i den tillhandahållna utökningens XML-kod. Det här fältets värde används av PDE till att bekräfta multiplicitetsbegränsningar i Manifestredigerare för insticksprogram. Om Element A anger minst två förekomster, då måste två förekomster av Element A definieras i den tillhandahållna utökningens XML-kod för att vara giltig.
Ange i fältet Max förekomster det högsta antal förekomster som det här elementet ska visa i den tillhandahållna utökningens XML-kod. Det här fältets värde används av PDE till att bekräfta multiplicitetsbegränsningar i Manifestredigerare för insticksprogram. Om Element A anger högst två förekomster, då får inte fler än två förekomster av Element A definieras i den tillhandahållna utökningens XML-kod för att förbli giltig.
Markera fältet Obunden om du ska ange att det inte ska finnas några begränsningar när det gäller antalet tillåtna förekomster som det här elementet får visa i den tillhandahållna utökningens XML-kod.
I det skrivskyddade fältet DTD-uppskattning kan du se en uppskattad en-till-en-avbildning av elementets schemagrammatik till motsvarande element-DTD-grammatik. Den not som används för att specificera DTD-uppskattningen beskrivs under rubriken Fälten i avsnittet Elementdetaljer i det här dokumentet.
Klicka på hyperlänken elementnamn i fältet Referens när du ska redigera egenskaperna för den globala elementdeklaration som den här lokala elementreferensen refererar till. När åtgärden är utförd, väljs den refererade elementnoden i avsnittet Element för utökningspunkt och det motsvarande avsnittet Elementdetaljer aktiveras.
I det här avsnittet kan du redigera ett elements attribut. Attribut tillhandahåller ytterligare information om element.
Det här avsnittet aktiverar du genom att välja antingen en begärt attribut-, valfritt attribut-, klassattribut- eller resursattribut-nod i avsnittet Element för utökningspunkt.
Avsnittet Attributdetaljer för ett begärt attribut av typen string som anger en enumerationsbegränsning.
Avsnittet Attributdetaljer före ett valfritt attribut av typen boolean som specificerar ett standardvärde.
Avsnittet Attributdetaljer för ett klassattribut som indikerar att den klass som representeras av attributets värde måste utöka den specificerade klassen och/eller implementerar det specificerade gränssnittet.
Avsnittet Attributdetaljer för ett resursattribut.
Författare till utökningspunkter kan definiera attribut som refererar till andra attribut. Det gör du genom att ange utökningspunktsattributen som typidentifierare och välja attributet som det refererar till. Ett exempel på detta är utökningspunkten org.eclipse.ui.handlers. Attributet commandId refererar till kommandon som har definierats i utökningspunkten org.eclipse.ui.commands.
Utvecklare som använder en hanterare kan sedan välja från alla giltiga IDn för attributet commandId. Varningar utfärdas för identifierare som inte finns så att det vanliga misstaget med ett felstavat ID undviks.
I fältet Namn anger du attributets namn.
Klicka antingen på knappen sant eller falskt i fältet Avvecklat för att ange om attributet är avvecklat eller inte. Manifestredigerare för insticksprogram flaggar eventuell utöknings XML-kod som är avvecklad med en varning (standard). Fältet är analogt med Javas Javadoc-märkord @deprecated.
Välj ett värde i fältet Användning för att ange om attributet måste specificeras på sitt definitionselement i den tillhandahållna utökningens XML-kod. Följande alternativ är tillgängliga:
Í fältet Standardvärde anger du det standardvärde som ska användas för attributet när det inte är specificerat i sitt definitionselement i den tillhandahållna utökningens XML-kod. Fältet är bara tillgängligt när värdet default är markerat i fältet Använd.
Välj ett värde i fältet Typ och ange attributets värdetyp. Följande alternativ är tillgängliga:
Klicka antingen på knappen sant (true) eller falskt (false) i fältet Översättningsbar för att ange om attributets värde är översättningsbart eller inte. Fältet är bara tillgängligt när värdet string är markerat i fältet Använd. Om ett attributs värde är markerat som översättningsbart, kan sedan PDE-verktyg användas på den tillhandahållna utökningens XML-kod för att externalisera dessa värden till en egenskapsfil för flerspråksfunktioner.
I fältet Begränsningar kan du se en lista med de strängvärden som attributet kan använda som sitt eget värde. Om fältet inte innehåller några värden, så finns inga begränsningar för attributets värde. Fältet är bara tillgängligt när värdet string är markerat i fältet Använd. Anm. En enumerationsbegränsning av bastypen string används i det aktuella schemats grammatik för att funktionen ska kunna utföras.
Ange i fältet Utökningar ett fullständigt klassnamn i målplattformens klassökväg (t.ex. org.eclipse.ui.part.EditorPart) som måste vara underklass till den klass som har angetts som attributvärdet. PDE bekräftar klassattributets värde i den tillhandahållna utökningens XML-kod så att superklassen säkert utökas. Fältet är bara tillgängligt när värdet java är markerat i fältet Använd.
Ange i fältet Utökningar ett fullständigt gränssnittsnamn i målplattformens klassökväg (t.ex. org.eclipse.ui.IEditorPart) som måste vara implementerad av den klass som har angetts som attributvärdet. PDE bekräftar klassattributets värde i den tillhandahållna utökningens XML-kod så att gränssnittet säkert implementeras. Fältet är bara tillgängligt när värdet java är markerat i fältet Använd.
Klicka på knappen Lägg till i fältet Begränsningar så att dialogrutan Ny begränsning öppnas och så att du kan lägga till en ny begränsning för attributvärdet. När dialogrutan är klar, läggs den nya begränsningen till i listan med strängvärden som attributet är begränsat till att använda som sitt eget värde. Åtgärden är bara tillgänglig när värdet string är markerat i fältet Typ.
Markera ett strängvärde i fältet Begränsningar och klicka på knappen Ta bort så att en begränsning tas bort från listan med de strängvärden som attributet är begränsat till att använda som sitt eget värde. Åtgärden är bara tillgänglig när värdet string är markerat i fältet Typ.
Om det värde som angavs i fältet Utökningar refererar till ett fullständigt klassnamn på målplattformens klassökväg, öppnas klassen i en ny Java-källredigerare när du klickar på hyperlänken för Utökningar. Annars öppnas guiden Ny Java-klass när du klickar på länken Utökningar, så att du kan skapa den nya klassen. Åtgärden är bara tillgänglig när värdet java är markerat i fältet Typ.
Om det värde som angavs i fältet Implementerar refererar till ett fullständigt gränssnittsnamn i målplattformens klassökväg, öppnas gränssnittet i en ny Java-källredigerare när du klickar på hyperlänken för Implementerar. Annars öppnas guiden Ny Java-klass när du klickar på länken Implementerar, så att du kan skapa det nya gränssnittet. Åtgärden är bara tillgänglig när värdet java är markerat i fältet Typ.
Klicka på knappen Bläddra så att dialogrutan Välj typ öppnas och välj i målplattformens klassökväg en befintlig klass som ska användas som värde för fältet Utökningar. Åtgärden är bara tillgänglig när värdet java är markerat i fältet Typ.
Klicka på knappen Bläddra så att dialogrutan Välj typ öppnas och välj i målplattformens klassökväg ett befintligt gränssnitt som ska användas som värde för fältet Implementerar. Åtgärden är bara tillgänglig när värdet java är markerat i fältet Typ.