En grundläggande regel när det gäller modulära programvarusystem är att undvika starka fasta kopplingar mellan komponenter. Om komponenterna integreras med starka kopplingar blir det svårt att sätta ihop delar till olika konfigurationer eller att ersätta en komponent med en annan implementation utan att behöva göra en mängd ändringar i systemet.
Lösa kopplingar i Eclipse uppnås med utökningar och utökningspunkter. Den enklaste jämförelsen för att beskriva utökningar och utökningspunkter är elektriska uttag. Uttaget, eller sockeln, är utökningspunkten och kontakten eller glödlampan är utökningen. Precis som för elektriska uttag finns utökningspunkter i många former och storlekar och det är endast utökningarna som har designats för en viss utökningspunkt som passar.
När ett insticksprogram ska tillåta att andra insticksprogram utökar eller anpassar delar av dess funktioner deklarerar det en utökningspunkt. Utökningspunkten deklarerar ett kontrakt, vanligen en kombination av XML-märkord och Java-gränssnitt som utökningarna måste följa. Insticksprogram som ska anslutas till den utökningspunkten måste implementera det kontraktet. Nyckelattributet är att insticksprogrammet som utökas inte känner till insticksprogrammet som ansluts utöver omfånget av kontraktet för den utökningspunkten. På det sättet kan insticksprogram från andra utvecklare eller företag samverka utan att veta mycket om varandra.
Eclipse-plattformen innehåller många tillämpningar för utökningar och utökningspunkter. Vissa utökningar är helt deklarativa, dvs. de bidrar inte med någon kod alls. Exempel: En utökningspunkt tillhandahåller anpassade tangentbindningar och en annan definierar anpassade filkommentarer, markeringar. Ingen av dessa utökningspunkter kräver kod för utökningen.
En annan kategori utökningspunkter är avsedda att åsidosätta standardfunktionen i en komponent. Java-utvecklingsverktygen till exempel innehåller en kodformateringsfunktion men även en utökningspunkt för kodformateringsfunktioner från tredje part. Resursinsticksprogrammet har en utökningspunkt som tillåter att vissa insticksprogram ersätter implementationen av grundläggande filåtgärder, t.ex. flyttning och borttagning.
Ytterligare en annan kategori utökningspunkter används till att gruppera relaterade element i användargränssnittet. Utökningspunkter som tillhandahåller vyer, redigerare och guider i gränssnittet tillåter basinsticksprogrammet att gruppera gemensamma funktioner, t.ex. att placera alla importguider i en enda dialogruta och att definiera ett konsekvent sätt att presentera användargränssnittsbidrag från en mängd andra insticksprogram.

Utökningar (insticksredigerare)
Utökningspunkter (insticksredigerare)
